Under lång tid följde Skogsstyrelsen med sin Polytax upp hur våra föryngringar lyckades, vilken naturvårdshänsyn man tog vid avverkningar mm. Polytaxen hade flera principiella stora svagheter – de mest uppseendeväckande var nog:
- Delar av inventeringarna var subjektiva
- Det var inte möjligt att göra efterhandskontroll eller kalibrering av gjorda inventeringar (i tex Riksskogstaxeringen gör man det)
- Man ändrade många gånger både hur man skulle mäta variabler och man lade dessutom till variabler. Dessa inventeringsförändringar gjorde att det inte gick att jämföra resultat mellan olika år. Delar av miljörörelsen använde polytax-siffror för att smutskasta svenskt skogsbruk utveckling – detta trots att den typen av jämförelser på ett korrekt sätt inte var möjliga att göra.
Skogsstyrelsen håller sedan nästan 10 år tillbaka på med ett arbete att tillsammans med skogsbruket, miljörörelse, friluftsliv mfl att ta fram målbilder för tex slutavverkning och gallring i olika miljöer. De mål som arbetats fram i dessa målbilder sätter ribban betydligt högre än lagkravet Skogsstyrelsen har under en tid arbetat med att ta fram statistik där man skulle jämföra hur vi brukar våra skogar med dessa målbilder. Häradsallmänningsförbundets styrelse är positiv till arbetet med målbilder och vi är även delaktiga i ett par av dessa grupper, men styrelsen anser att det vore mycket olyckligt att Skogsstyrelsen som myndighet skulle ta fram statistik där man jämförde utfallet för lämnad hänsyn vid tex slutavverkning med en ambitiös målbild. Förbundets styrelse beslutade sig därför för att skicka ett officiellt brev till Skogsstyrelsen där styrelsen begärde svar på ett par av dessa frågeställningar.
Här är en länk till vårt brev och Skogsstyrelsens svar.
Naturvårdsverket har skickat ut en remiss om hur Naturvårdsverket anser att vi olika aktörer de närmaste 8 åren tillsammans ska förvalta viltet. Få remisser har varit så kliniskt rena från visioner, idéer och konkreta mål. De flesta inom de areella näringarna sågar remissen helt! Här är Förbundets svar
Regeringen tillsatte en utredare för att belysa artskyddsförordningen. De flesta av de sakkunniga som regeringen utsåg var jurister och myndighetspersoner och nästan ingen hade skoglig bakgrund.
Häradsallmänningsförbundets svar i sin helhet kan Du läsa här. Förbundet är i många avseenden mycket kritiskt över det historielösa svaret som dessutom genomsyras av att utredarens personliga värderingar.
Bakgrund – Efter några års utredande beslutade regeringen om en ny skogsvårdslag som trädde i kraft 1993. Den nya portalparagrafen som då beslutades var att skogen ”ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls” – eller som den ofta uttrycks ” producera virke och målet att bevara och skapa en god miljö är jämställda”. Få kunde nog 1993 drömma om den snabba förändring som skedde med många skogsägare som med glädje delvis ändrade sin skötsel. De senaste decennierna har löv, död ved, grov död ved osv ökat remarkabelt snabbt. Det har med självklarhet också bildats en praxis om hur lagstiftning och övrig lagstiftning kring bla reservatsbildande ska tolkas. Det är tydligt att utredaren vill att mera av lagstiftningen kring brukande av skog ska ligga under miljöbalken. OM man gör det förändras begreppet ”pågående markanvändning” och om man inte ändrar lagar och regler kring ersättningar kommer skogsägarna att kunna bli utan ersättning. I direktivet står tvärtom – äganderätten ska stärkas och göras tydligare!
Förslaget innebär att den bärande principen som genomfördes 1993 i skogsvårdslagen med frihet under ansvar tas bort. Förslaget genomsyras av en detaljreglering som ytterligare ökar byråkratin för skogsägaren. Vi ser det som uppenbart att en ökad demokrati innebär att de större skogsbolagen med automatik mer kommer att styra avverkningarna och även alla andra skogliga åtgärders genomförande blir mer ensartade – och därmed missar vi en del av den mångfald som med automatik uppstår med många brukare. Utredningen saknar konsekvensbeskrivning av detta. Vad vi erfar saknar dessutom detta politisk stöd.
Skogsstyrelsen avser att som de själva skriver förnya och förenkla ” Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen”. Deras förslag har varit ute på remiss. Det finns en del förenklingar och förtydligande men samtidigt genomsyras utredningen av en del mera populistiska skrivningar som i realiteten sänker ambitionen att kunna ha en hög virkesproduktion och se skogen som en del av omställningen till en cirkulär bioekonomi för att bla bättre kunna möta klimatförändringar. Här är en länk till vårt remissvar.