Sveriges Häradsallmänningsförbunds historia
Häradsallmänningar fanns redan innan Sverige blef kristet. Delägarnas och samhällets fokus och intresse för Häradsallmänningarna har därför självklart förändrats över tiden (mer under fliken Häradsallmänningarnas historia ).
I början av 1900-talet intresserade sig för samhället igen för ägandeformen av Häradsallmänningarnas och deras skötsel. 1911 tillsatte Kungl. Maj:t den så kallade Sydsvenska Skogsvårdskommittén. I sitt betänkande 1915 föreslog den att Häradsallmänningarna, kyrkans skogar samt kommunernas och andra allmänna skogar skulle bilda särskilda revir. Varje revir skulle vara på 12.500 hektar och lyda under Domänstyrelsen (motsvarar nuvarande Sveaskog).
Häradsallmänningarna var mycket kritiska mot förslaget och hade ett möte i Stockholm den 21 juni 1916. Man tillsatte en egen kommitté för att granska lagförslaget. Kommittén granskade inte bara förslaget utan hur häradsallmänningarnas sköttes och vilken avkastning de hade.
Skriften ”Sveriges Häradsallmänningar – en skoglig, ekonomisk, administrativ och rättslig utredning” överlämnades sedan år 1918 till Kungl. Maj:t. Där redovisade man att Häradsallmänningarnas skogar var mera lönsamma och bättre än statens skogar och att man hade ett ambitiöst program för tex skogsvård och dikning än vad staten hade för sina skogar. Man skrev också att staten borde fokusera på skötseln av sina egna skogar.
Nästa stora insats gjorde Förbundet när de engagerade rättshistorikern Åke Holmbäck för att utreda frågan om äganderätten. Hans omfattande utredning ”Frågan om äganderätten till häradsallmänningarna från 1800-talets början till nutiden” blev klar 1929 och överlämnades då till Jordbruksdepartementet. Den bidrog till att den första särskilda lagen om Häradsallmänningar kom till den 13 maj 1932. Enligt denna skulle Häradsallmänningarnas förvaltning övertas av delägarna och utövas av deras styrelser. År 1952 moderniserades lagen och sedan är bara mindre förändringar gjorda.
I lagens § 2 står: "Häradsallmänning tillhör ägarna av de fastigheter inom häradet vilka äro satta i mantal eller med vilka, enligt vad i fastighetsbildningsbestämmelser, är förenad rätt till delaktighet i allmänningen. Med härader förstås här det område, som häradet omfattar enligt den av ålder gällande häradsindelningen."
Tydligare än så kan väl en lag inte vara?! Häradsallmänningarna tillhör de fastigheter i häradet som har så kallade mantal?!
I samband med att utredningen 1918 överlämnades till Kungl. Maj:t bildades Sveriges Häradsallmänningsförbund.
Inför förbundets 100-årsjubileum tog vi fram en kortare sammanfattning av Häradsallmänningarnas historik (länk till dokumentet).
Förbundet engagerade också professor emeritus vid SLU Lars Kardell för att göra en vetenskaplig sammanfattning av Häradsallmänningarnas historia. Han har skrivit en fantastiks historiedokumentation som är på 150 sidor.
Boken finns att beställa från Häradskog för 150 SEK.
Omslag för den framtagna boken ”Häradsallmänningarnas historia”