Välkommen till Sveriges Häradsallmänningsförbund
Årsmöte i Häradsallmänningsförbundet
Årsmötet för verksamhetsåret 2023 är fredagen den 3:e maj 2024 och på lördagen är det traditionell exkursion i skogen. Värd för lördagen är Ulleråkers häradsallmänning. Dvs det är vad vi ofta kallar ett stort 2-dagarsmöte.
Programmet är inte klart – men mer info kommer.
Kallelse kommer per mail till respektive ordförande – men mer information, anmälningsblankett mer kommer senare att finnas här.
Boka in dagarna redan nu!
Förbundets remissvar om EU-kommissionens förslag om förordning för restaurering
EU-kommissionens har lagt ett förslag till förordning om restaurering av natur i medlemsländerna som nu varit på remiss. Förbundet är starkt kritiskt – mer kan du läsa här. Skogsstyrelsens tolkning av förslaget är att vi i Sveriges skulle avsätta ytterligare 1,6 miljoner ha produktiv skogsmark – dvs ytterligare 6 – 7 procent av våra skogar. Skogsstyrelsens beräkning är att den årliga kostnaden för samhället skulle vara ca 8 miljarder kronor per år de närmaste 28 åren! Då har man ändå inte räknat med uteblivna förädlingsvärden, minskad sysselsättning och de kostnader EU-kommissionen anser att man måste lägga ner på de 1,6 miljoner ha som ska restaureras – dvs många av de hektaren ska på ett eller sätt skötas så att de så småningom efterliknar någon form av ”förindustriellt naturlandskap”.
Naturvårdsverket har inte samma syn på vad som är fakta som Förbundet….
EU-kommissionens har lagt ett ”Förslag till förordning om restaurering av natur” som är ute på remiss just nu. Förslaget innebär att länderna inom EU ska restaurera 30 procent av all areal inom olika typer av skogsområden. Går förslaget igenom skulle det få mycket stora konsekvenser för svenska skogsägare och svenskt skogsbruk. Från Förbundet förbereder vi ett remissvar.
Principfrågan var uppe i Riksdagens miljö- och jordbruksutskott och då ställde sig alla utom V, MP och L bakom att förslaget är orimligt.
Samma dag som beslutet togs twittrades en av Naturvårdsverkets mer eller mindre officiella konton: ”EU vill lagstifta om att återställa förstörd natur för att hejda den stora artdöden. Sverige säger nej trots att artförlusten skenar & vi vet att biologisk mångfald utgör grunden för vår egen välfärd – det är fakta – inte politik”.
Vi har ingen skenande artförlust i Sverige. Vi har nu ca 500 fler arter än vad vi hade när man började mäta artantalet (150 år sedan). I Västeuropa har vi tom nu så sakta ökande antal av vild däggdjur – dvs inte i linje med vad WWF mfl skriver.
Uttalandet gjorde att Förbundet skicka ett officiellt brev till Naturvårdsverket (se brev) – och vi fick ett rätt tamt svar (se brev).
Skogsstyrelsens statistik
Under lång tid följde Skogsstyrelsen med sin Polytax upp hur våra föryngringar lyckades, vilken naturvårdshänsyn man tog vid avverkningar mm. Polytaxen hade flera principiella stora svagheter – de mest uppseendeväckande var nog:
- Delar av inventeringarna var subjektiva
- Det var inte möjligt att göra efterhandskontroll eller kalibrering av gjorda inventeringar (i tex Riksskogstaxeringen gör man det)
- Man ändrade många gånger både hur man skulle mäta variabler och man lade dessutom till variabler. Dessa inventeringsförändringar gjorde att det inte gick att jämföra resultat mellan olika år. Delar av miljörörelsen använde polytax-siffror för att smutskasta svenskt skogsbruk utveckling – detta trots att den typen av jämförelser på ett korrekt sätt inte var möjliga att göra.
Skogsstyrelsen håller sedan nästan 10 år tillbaka på med ett arbete att tillsammans med skogsbruket, miljörörelse, friluftsliv mfl att ta fram målbilder för tex slutavverkning och gallring i olika miljöer. De mål som arbetats fram i dessa målbilder sätter ribban betydligt högre än lagkravet Skogsstyrelsen har under en tid arbetat med att ta fram statistik där man skulle jämföra hur vi brukar våra skogar med dessa målbilder. Häradsallmänningsförbundets styrelse är positiv till arbetet med målbilder och vi är även delaktiga i ett par av dessa grupper, men styrelsen anser att det vore mycket olyckligt att Skogsstyrelsen som myndighet skulle ta fram statistik där man jämförde utfallet för lämnad hänsyn vid tex slutavverkning med en ambitiös målbild. Förbundets styrelse beslutade sig därför för att skicka ett officiellt brev till Skogsstyrelsen där styrelsen begärde svar på ett par av dessa frågeställningar.
Här är en länk till vårt brev och Skogsstyrelsens svar.
Naturvårdsverket har skickat ut en remiss om hur Naturvårdsverket anser att vi olika aktörer de närmaste 8 åren tillsammans ska förvalta viltet. Få remisser har varit så kliniskt rena från visioner, idéer och konkreta mål. De flesta inom de areella näringarna sågar remissen helt! Här är Förbundets svar
Regeringen tillsatte en utredare för att belysa artskyddsförordningen. De flesta av de sakkunniga som regeringen utsåg var jurister och myndighetspersoner och nästan ingen hade skoglig bakgrund.
Häradsallmänningsförbundets svar i sin helhet kan Du läsa här. Förbundet är i många avseenden mycket kritiskt över det historielösa svaret som dessutom genomsyras av att utredarens personliga värderingar.
Bakgrund – Efter några års utredande beslutade regeringen om en ny skogsvårdslag som trädde i kraft 1993. Den nya portalparagrafen som då beslutades var att skogen ”ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls” – eller som den ofta uttrycks ” producera virke och målet att bevara och skapa en god miljö är jämställda”. Få kunde nog 1993 drömma om den snabba förändring som skedde med många skogsägare som med glädje delvis ändrade sin skötsel. De senaste decennierna har löv, död ved, grov död ved osv ökat remarkabelt snabbt. Det har med självklarhet också bildats en praxis om hur lagstiftning och övrig lagstiftning kring bla reservatsbildande ska tolkas. Det är tydligt att utredaren vill att mera av lagstiftningen kring brukande av skog ska ligga under miljöbalken. OM man gör det förändras begreppet ”pågående markanvändning” och om man inte ändrar lagar och regler kring ersättningar kommer skogsägarna att kunna bli utan ersättning. I direktivet står tvärtom – äganderätten ska stärkas och göras tydligare!
Förslaget innebär att den bärande principen som genomfördes 1993 i skogsvårdslagen med frihet under ansvar tas bort. Förslaget genomsyras av en detaljreglering som ytterligare ökar byråkratin för skogsägaren. Vi ser det som uppenbart att en ökad demokrati innebär att de större skogsbolagen med automatik mer kommer att styra avverkningarna och även alla andra skogliga åtgärders genomförande blir mer ensartade – och därmed missar vi en del av den mångfald som med automatik uppstår med många brukare. Utredningen saknar konsekvensbeskrivning av detta. Vad vi erfar saknar dessutom detta politisk stöd.
Skogsstyrelsen avser att som de själva skriver förnya och förenkla ” Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen”. Deras förslag har varit ute på remiss. Det finns en del förenklingar och förtydligande men samtidigt genomsyras utredningen av en del mera populistiska skrivningar som i realiteten sänker ambitionen att kunna ha en hög virkesproduktion och se skogen som en del av omställningen till en cirkulär bioekonomi för att bla bättre kunna möta klimatförändringar. Här är en länk till vårt remissvar.
Skogsutredningen 2019
Förbundets sektretare Erik Petré har under 2019 och 2020 varit en av ca 20 sakkunniga i den av Isabella Lövin tillsatta utredningen. I samband med att utredningen överlämnades 2020-11-30 av enmanstutredaren Agneta Ögren lämnade Förbundets tillsammans med ett antal skogsbruksföreträdare ett gemensamt så kallat särskild yttrande. Förbundet har även skickat ut ett pressmeddelande där vi lyfter en del av de frågeställningar som vi anser är viktiga.
En stor del av utredningen handlar om de internationella åtaganden som Sverige har gjort- längre ner på denna sida är en länk till den ambitiösa utredning som LRK gjort om att olika länder inom EU rapporterar sina arealer och procentsatser på olika sätt. Till exempel så rapporterar ett antal länder att man har stora arealer skyddad skog- men det skyddet är att man inte får bruka arealerna för annat än skogsbruk. I Sverige anses ”areal skyddad skog” vara områden där man inte tillåter normalt skogsbruk tex naturreservat.
Efter att utredaren Agneta Öhgren lämnat över utredningen har det skickats ut på remiss. Svaren skulle vara inne senast 2021-04-30 och här är en länk till Förbundets svar.
Häradsallmänningarnas historia
Professor emeritus Lars Kardell har under ett par år arbetat med boken ”Häradsallmänningarnas historia”. Boken på 150 sidor beskriver allmänningars historia och betydelse för bygden och delägarna från vikingatiden fram till idag. Boken som kostar 150 sek kan beställas från Häradskog på 019–10 80 80 eller info@haradskog.se .
Vi har också en mera allmän info-skrift som Du kan ladda ner här.
Remissvar till Skogsstyrelsen om frivilliga avsättningar
Förbundet har i september 2020 svarat på vad Skogsstyrelsens anser om frivilliga avsättningar. Här är en länk till vårt svar. Förbundet anser att Skogsstyrelsen i sin iver att säkerställa den biologiska mångfalden istället riskerar att den enskilde skogsägaren väljer att ta mindre hänsyn. Skogsstyrelsen skriver att de har laglig rätt att kräva in vilka avståenden den enskilde skogsägaren gör och även vilka NO och NS bestånd som den enskilde har i sin plan. Gynnar det mångfalden? Är myndigheten tondöv?
Hur ska Sverige rapportera sina internationella åtaganden?
I media framställs det ofta som att Sverige är bland de länder i Europa som avstår minst mark för biologisk mångfald, skydd och artbevarande. Är det så? Ja – det beror på hur man räknar och redovisar! Tex Tyskland anger att de har stora skyddade arealer skog. Men i de arealerna räknar man mark som är skyddade från annan användning än skogsbruk. Dvs man får inte bygga vägar eller hus på de arealerna – men man har inga begränsningar på skogsbruket. Snurrigt? Ja! Skulle Sverige redovisa som Tyskland så skulle vi ange att ca 60 procent av vår skogsmark var skyddad – nu säger Naturvårdsverket 17 procent… LRF har tagit fram en skrift om det – ladda ner den här!
Häradsallmänningarnas historia
Professor emeritus Lars Kardell har under ett par år arbetat med boken ”Häradsallmänningarnas historia”. Boken på 150 sidor beskriver allmänningars historia och betydelse för bygden och delägarna från vikingatiden fram till idag. Boken som kostar 150 sek kan beställas från Häradskog på 019–10 80 80 eller info@haradskog.se .
Vi har också en mera allmän info-skrift som Du kan ladda ner här.
I början av 2017 initierade Skogsstyrelsen ett arbete med att ta fram ”ett tydligt gemensamt ställningstagande kring skogsproduktion, från skogssektor och stat”. Målet med arbetet var att ta fram gemensamma målbilder på samma sätt som Skogsstyrelsen tillsammans med branschen tidigare arbetat fram målbilder för miljöhänsyn.
Arbetet publicerade officiellt i början av 2020 och finns förstås på Skogsstyrelsens https://www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/88-atgarder-ska-oka-tillvaxten-i-skogen-med-20-procent
I pressrealisen säger Skogsstyrelsens GD Herman Sundqvist: – Jag vill påstå att det som samverkansprocessen presenterar i dag är ett historiskt dokument som vi kan se tillbaka på om några decennier och säga: det var här vi på allvar inledde arbetet med en ökad produktion i skogen för att klara omställningen till en biobaserad ekonomi.
Förbundets remissvar om Skogsstyrelsens sätt att hantera nyckelbiotoper
I november 2019 skickade Förbundet tillsammans med det nybildade Sveriges Allmänningsskogars Förbund (ett förbund för Besparingsskogarna och allmänningarna i Norrbotten). Remissen rörde Förbundets syn på Skogsstyrelsens sätt att hantera nyckelbiotoper. Remissen ligger tillsammans med andra remisser på https://haradsallmanningsforbundet.se/remisser
Den 19:e mars 2019 hade vi årsmötet för 2018 års verksamhet på Scandic Grand i Örebro. Med bl.a. Mellanskogs avgående VD Sture Karlsson och Centerns Kristina Yngwe som är ordförande i Miljö- och Jordbruksutskottet på programmet.
Naturvårdsverket har under längre betalat skäliga ombudskostnader till privata skogsägare när de har förhandlat med Naturvårdsverket om reservatsbildningar. Förbundet har vid ett flertal tillfällen påpekat det orimliga i att inte behandla alla som äger skogs på samma sätt. Först hösten 2017 när vi skrev till Naturvårdsverkets GD Björn Risinger fick vi ett nytt beslut som medger att även Häradsallmänningar erbjuds rätt till juridiskt ombud. Länk till Naturvårdsverkets svar.
Redan under allians-regeringen beslutades att man skulle arbeta fram ett Nationellt Skogsprogram. Men det var först när socialdemokraten Sven-Erik Bucht tillträdde som Landsbygdsminister som arbetet med programmet drogs igång. Han utsåg 4 arbetsgrupper med 10 – 12 deltagare i varje. Dessa deltagare rekryterades från olika organisationer och företag. Förbundets sekreterare Erik Petré satt med i arbetsgrupp 1. Under högtidliga former lämnade de fyra grupperna i början av september 2016 över sina respektive utredningar till ministern. En summering av arbetet och respektive utredning finns på Regeringens hemsida. Regeringens avsikt var nog att omgående ta ett beslut om ett nationellt skogsprogram. Men när arbetsgrupperna presenterade sina 4 utredningar skickades de ut på remiss och sedan hände nästan ingenting! I mitten av maj 2018 kom till sist ett embryo till ett nationellt skogsprogram.
Möjligen kommer nu Skogsstyrelsens ambitiösa remiss ”Skogsskötsel med nya möjligheter” att bli det avstamp mot en sund bioekonomi som så många talar om. Här är en länk till Förbundets svar på remissen.
Bokföringsnämnden skickade i våren 2016 ut en remiss om vilka företagsformer som ska omfattas av K2-regelverket kring årsredovisningar. Här är Förbundets svar på remissen.
Inom Förbundet är vi alltmer bekymrade över den allt mer infekterade debatten mellan stad och land – och därmed de areella näringarna. Vårt remiss-svar med synpunkter på Skogsstyrelsens förslag till nya föreskrifter hittar Du tillsammans med andra inskickade remisser här. I remissvaret levande skogar utvecklar vi delar vår uppfattning i sakfrågan och myndigheternas i vissa fall bristande insikt till konsekvenserna av nuvarande politik.
Landsbygdsminister Bucht tillsatte Hovrättslagmannen Charlotta Riberdahl att se över Skogsvårdslagsstiftningen. Under Almedagsdagarna 2016 sade hon att man nog kunde fundera på om skogen inte var värdefull för att ägas privat! Förbundet har skickade ett brev till Bucht där vi bad honom entlediga henne. Hon fick sparken – men vi är många som har en gnagande känsla av att både en del politiker och statliga tjänstemän har liknande tankar som de som Riberdahl framförde. Här är en länk till ett klipp på hennes uttalande.
Förbundet var som många andra mycket kritiska till Naturvårdsverkets ”Förslag till gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket” (Dnr NV-08573-15). Förbundets remissvar avslutas med ”Enligt vår uppfattning har lagstiftningen och myndigheterna överimplementerat artskyddsförordningen – dvs långt längre än vad EU-direktiven motiverar. Det är nu av yttersta vikt att snarast skapa en samordnad skogs- och miljöpolitik som genomsyras av en långsiktig helhetssyn med tillhörande konsekvensanalyser. Tänk till – gör om och gör rätt! ” Länk till remissen.
I Skogsstyrelsens egen utvärdering av remissvaren till Levande skogar nämns Förbundet flera gånger – så förhoppningsvis har vi påverkat det som sker.
Sveriges Häradsallmänningsförbund är en intresseorganisation för de 60 Svenska Häradsallmänningarna och 6 Sockenallmänningar som också är anslutna till Förbundet.
Förbundet ska verka för allmänningarnas intressen och ska också vara ett stöd och bollplank för allmänningarna i mark- och ägarfrågor liksom i skogliga och juridiska frågeställningar. Vi verkar för medlemmarnas intressen genom ett aktivt agerande mot departement och myndigheter.
Under 2018 firade vi att Förbundet blev 100 år! Det var 1918 som några Häradsallmänningsordförande för Kungl Maj:t presenterade ”En skoglig, ekonomisk, administrativ och rättslig utredning för Häradsallmänningarna”. Kungl Maj:t hade några år tidigare föreslagit att Häradsallmänningarna, stiftens skogar och kommunskogar skulle skötas och förvaltas av Domänstyrelsen (som sedan utvecklats till nuvarande Sveaskog ). Tack vare utredningen blev Kungl Maj:ts förslag aldrig verklighet.
Under 2018 tog vi fram en jubileumsskrift.
Förbundet har ingen information om enskilda delägare i de olika Häradsallmänningarna och ur GDPR-synvinkel har Förbundet bara att hantera respektive Häradsallmänning och dess styrelse. Är det någon enskild styrelseledamot eller Allmänning som vill ha mera information om hur vi hanterar personuppgifter så kontakta oss.
Vi bevakar också medlemmarnas ägarintressen genom att bla annat svara på remisser och delta i referens- och rådgivande grupper.
Vartannat år har Förbundet i samband med sitt årsmöte ett stort och välbesökt 2-dagarsarrangemang. Till fredagen bjuds olika välkända profiler in till debatt eller föredrag och på eftermiddagen är det formella årsmötet och då delas Förbundets stipendium ut. På lördagen är det exkursion ute i fält . Värdskapet växlar mellan de olika delarna i mellanssverige och därmed också mellan olika allmänningar. Detta arrangemang är säkert en del i att Häradsallmänningana är så långsiktiga och välskötta.
Förbundet har ett litet sekretariat som sköts av Häradskog AB.
